Alla inlägg under november 2015

Av Arweneye - 26 november 2015 13:58

Jag befinner mig i en gammal lekpark, jag har knappt ammo och fienderna kommer i vågor.


Min pojkvän satt bredvid mig och såg mig dö gång på gång och frågade om han fick prova. Jag är fullt medveten om hur jag fungerar. Om han skulle ta sig igenom platsen så är det troligt att jag inte skulle starta om den delen utan helt enkelt "hoppa över" delen jag har svårt med. Så jag sa nej men han frågade igen och till sist sa jag okej. Så han spelade i knappt en minut tills han gav upp på grund av att mouse acceleration är på och inte går att stänga av.


Då fick jag en tanke som helt satte min egna "lathet" åt sidan. Hur skulle en person som är van genren fps hantera denna situation i lekparken? Hur spelar den personen? Ser den något som jag inte ser? Gör den något som jag inte gör?


Jag sitter ju i ett klassrum med 11 andra gamers som har mer erfarenhet inom genren så jag bad en av dem, Erik Juhlin, att prova spela utan att berätta vad jag var ute efter. Han satte sig vid min dator och tog sig vidare direkt utan märkbara problem eller hinder. Han hanterade hela situationen annorlunda. Från checkpointen så står man "mitt i smeten" och är helt utsatt, där stod han medan han ändrade DPI'n på musen. Han sköt fienderna från första vågen utan problem och såg direkt hur han skulle ta sig vidare. Han gick in i en dörr, upp för en trapp där han hittade nya vapen och sköt fienderna därifrån medan han noterade och undvek granaterna som kom flygande emot honom.


Jag har inte ens sett den dörren och jag har letat efter en väg därifrån. Jag frågade honom vilken svårighetsnivå han trodde det var på och han svarade att han trodde det var näst högsta svårighetsgraden. Detta mest på grund av att ens karaktär tar väldigt mycket skada av väldigt få skott. Enligt Erik och min pojkvän så fungerar svårighetsnivåer överlag på det sättet inom genren, när man ökar svårighetsgraden så träffar AI'n oftare, den tar mindre skada själv och skotten den skjuter gör mer skada.


Jag är nu säker på att jag kan ta mig vidare och jag har börjat om från checkpointen för att prova igen.

ANNONS
Av Arweneye - 16 november 2015 21:05

Jag har insett att jag har lättare att spela i första person när jag spelar Fallout: New Vegas jämfört med Fear3. Jag har lättare att komma in i strategier som spring-ducka-sikta-skjut när jag spelar fallout. Nu ska även sägas att jag inte klarar av att spela fallout i tredje person då jag siktar fel eftersom karaktären hamnar lite snett till vänster om siktet och ser ut att sikta mer åt höger. Så jag siktar dit jag ser vapnet peka istället för siktets markering (som alltid är i mitten på skärmen) vilket resulterar i att jag siktar fel och missar alla skott. Så att spela fallout i första person är något som kommer som en självklarhet, där kan jag röra mig fritt utan att begränsas att min oförmåga att röra mig som jag vill. Jag använder ordet oförmåga då det är så jag upplever det när jag spelar fear3. I fear3 är jag än så länge väldigt begränsad av min oförmåga att få min karaktär att göra som jag vill att den ska göra.

Så att spela i första person är inget som egentligen är främmande för mig... Jag har ägnat många timmar med att sikta och skjuta när jag spelat i första person. Trots detta kämpar jag med fear3 och kommer inte in i strategierna som krävs för att spela fear3 "flytande", de strategier som jag har så lätt för i fallout.


Jag funderar på vad det beror på och varför det är så extrema stora skillnader.

Om jag förstår varför det är så stor skillnad så kanske jag kan dra nytta av det och använda det jag kommer fram till, till min fördel. Jag återkommer om detta när jag kommer fram till något.




UPDATE (18 nov 2015 kl 11.25)


Jag förstår ju att det ligger en del i hur spelen är uppbyggda men jag har svårt att tro att det enbart är det som påverkar. Jag gissar även på att det ligger lite i att fear3 är skräckbaserat men jag kan fortfarande inte släppa den extrema skillnaden och jag har svårt att godta att det enbart är spelens olika uppbyggnader som gör att jag kan röra mig fritt i ena spelet men inte i det andra. Det är samma knappar jag trycker på för att gå, jag kan till och med springa extra snabbt en kort stund i fear3. Så egentligen har jag större möjlighet att röra mig i spelet jag har svårast med. Det är på samma sätt man siktar och skjuter i båda spelen...

I ena spelet (fallout) kan jag spela på svårighetsnivå hard och inte ha något problem alls med att sikta och skjuta medan jag i andra spelet (fear3) kämpar med att sikta och skjuta och det är på en svårighetsnivå som motsvarar easy.

Jag vill tro att det finns någonting i mina kunskaper som jag kan dra nytta av och att det inte enbart är spelets design som påverkar.



UPDATE (18 nov 2015 kl 12.35)


Nu när jag faktiskt tänkt på det så inser jag att jag kanske helt sonika ska ha en ny inställning till spelet och dess genre. Jag ska prova att försöka spela med samma inställning som jag har i fallout, WoW och de andra spelen jag vanligtvis spelar. Vem vet? Resten kanske kommer lite mer naturligt och självmant då. Och jag ska försöka sluta leva mig in så mycket i scenerna då det är den inlevelsen som gör att jag börjar smyga och därefter dör när fiender dyker upp. Om jag "är" min karaktär så upplever jag spelet mer läskigt än om jag aktivt tänker att jag styr en karaktär.


Min nya fokus ska vara "Äh, det är ju bara ett spel" och jag ska aktivt tänka på detta när jag spelar fear3 nästa gång. Jag ska se hur stor skillnaden blir att ändra inställning till den inställningen jag har när jag spelar RPG. För när jag tänker på det så inser jag snabbt att min inställning till spelet är "jag kan inte spela fps" och det är ju faktiskt en väldigt kass inställning att ha. Speciellt om den inställningen hamnar i fokus och stör när man spelar. Vilket jag misstänker att den gjort. Självinsikt 1-0.

Jag återkommer med resultat...

ANNONS
Av Arweneye - 9 november 2015 09:14

Interval 3: Slums (kl 09.16)


Så... Jag har tagit mig igenom den horden av zombies jag pratade om förut. Jag har hittills smugit omkring i denna del av spelet men jag valde att prova resa på mig så att jag skulle kunna röra mig mer fritt, det hjälpte oerhört mycket faktiskt (att röra sig mer fritt medan man sköt). Jag har två vapen som jag kan byta mellan med scrollen på musen så jag provade att byta vapen istället för att vänta på att reload'a vapnet och det hjälpte också.


Jag har även börjat skjuta på liken som ligger runt omkring. Jag har nämligen upptäckt att några zombies aktiveras genom att jag kommer nära eller går förbi ett lik. Så om jag skjuter på liken så kan jag solla ut vilka som är döda och vilka som blir zombies (då zombies även aktiveras av att bli skjutna). Tanken kom av frustration och en jumpscare för mycket. Hittills har det fungerat. Om jag skjuter en liggande zombie så tar den skada och reser sig upp, på den tiden hinner jag döda den.



UPDATE (kl 10.37)

Övriga noteringar:


Jag har fått för mig att om jag hukar mig så blir jag mindre noterad av fiender men än så länge har jag inte märkt skillnad mellan hukande och stående position. Trots det så sätter jag mig automatiskt på huk och smyger runt. Jag tror att man väldigt lätt faller in i att smyga och vill göra sig så liten som möjligt när man spelar spel där skräck är en stor del av spelet. Jag kan åtminstonde med säkerhet säga att den preferensen ingår för mig när jag spelar. Jag måste aktivt tvinga upp mig till stående position. Jag har ingen warriormentalitet och jag inser att det också är något jag måste jobba på för att kunna ta mig vidare inom genren och inom spelet. Jag märker helt enkelt att mina förmågor, det spelet vill ge mig och det jag vill ha ut från spelet inte riktigt går hand i hand än.


Jag har spelat interval 1 och 2 (fear 3: campain) tidigare men mer än så har jag inte spelat varken inom spelet eller genren fps. Oblivion i first person eller Fallout: New Vegas är det närmsta jag kommit till fps genren utöver det lilla jag spelat fear3. Jag har däremot sett andra personer spela spel inom genren och jag har även backseatgame'at en hel del (Ja, jag har fått tillåtelse. Ingen tillåtelse = ingen backseatgaming). Jag föredrar spel som verkligen kan måla upp en berättelse, därför hamnar jag oftare i genren rpg snarare än fps. Jag vill veta när, var, hur, varför... Jag vill ha förståelsen för min karaktär för då har jag lättare att leva mig in i spelet och låta spelets berättelse påverka mig. Jag tycker att fear3 har gjort ett väldigt bra jobb med att få platserna, scenerna och rösterna att verka tillsammans och skapa en miljö där man är sin karaktär. Jag uppskattar scenerna mellan varje interval eftersom jag får veta små delar av min karaktärs liv och barndom. Min nyfikenhet blir tillfredsställt en liten bit i taget och jag får en enorm förståelse för varför min karaktär är som den är. Jag skulle vilja ta upp, diskutera och analysera spelet och huvudkaraktären ur ett psykologiskt perspektiv när jag spelat klart för jag anser att ämnet genomsyrar spelet till den nivån att det inte borde undvikas.



UPDATE (kl 11.58)

Jag har tagit en paus som varat i ca 30 minuter.

Min karaktär sitter pausad på huk, mot väggen i ett rum som tidigare använts av en slaktare eller någon inom ett liknande yrke. Det hänger enorma köttklumpar och döda människor från taket och jag måste butta på dem för att ta mig genom rummet. Jag hör flugor surra överallt så jag förstår att rummet inte (längre) är kylt till temperaturen man bör ha för att kunna förvara kött. Jag mår lite illa när jag ser allt det här och platsen är så välgjord att jag nästan får för mig att jag känner stanken som jag förväntar mig vara i det rummet. Strax innan jag gick in i rummet så kom en otrevlig scen som lät mig tro att det kommer dyka upp en mäktig demon när jag tagit mig igenom rummet. Varje köttklump jag buttar på verkar trigga igång lampornas flickrande och "demonens" närvaro märks för varje steg. Jag antar att jag kommer dö när som helst och jag är beredd på att när som helst bli skrämd.

Så jag behövde ta en paus...



UPDATE (kl 12.54)

Interval 4: Suburbs


Inget hände i rummet jag pratade om, bara antydningar till otrevligheter.

Jag tog mig precis vidare till interval 4. Ytterligare en scen visas där man får lite mer förståelse för huvudkaraktären och hans döda bror. Jag misstänker att man kommer kunna spela som den döda brodern, dels för min tolkning av scenerna och min upplevelse av att scenerna antyder det och dels för att det i inställningarna för keybindings finns alternativet för possess och cancel possession.


Jag funderar på att snart öka svårighetsnivå (spelar just nu på recruit vilket är den lägsta nivån man kan välja). Ökad svårighetsgrad ger brantare inlärningskurva vilket i sin tur gör att jag tvingas kämpa ännu mer och på så sätt kanske lär mig snabbare. Kanske... Tanken finns iallafall...

Av Arweneye - 9 november 2015 08:48

Det var blizzcon under helgen så det blev varken installerande eller spelande av fear3. Däremot så spelade jag lite WoW tack vare att jag  blev så hype'ad inför deras expansion legion och den nya klassen demonhunters. HYPE!


Men nu är helgen över så det blir att ta tag att öva på mitt sikte i fear3 så jag kommer förbi alla zombies snart.

Av Arweneye - 6 november 2015 14:05

F.E.A.R 3 (fps, campain, single player)


Interval 2: Slums

(kl: 14.05) Direkt när jag startade spelet så insåg jag att jag glömt bort hur man spelar fps. Jag fortsatte spela där jag slutade sist jag "sniffade" på fear3 och ja, jag hade ju delvis gett upp för att jag mötte en fiende jag inte klarade av att döda. Det är en stor robot som kan one-shot'a mig innan jag förstår vad som händer.


Jag tog mig iallafall igenom det, vet inte riktigt hur jag lyckades med det. Jag bytte vapen (som jag gjorde sist) och sköt på roboten (som sist) medan jag försökte gömma mig från alla andra fiender (precis som sist). Jag misstänker att jag råkade sikta rätt denna gång eller eventuellt gömma mig perfekt. Jag har inte riktigt listat ut om roboten har en mindre skyddad del eller om det bara var nybörjartur. Men den roboten är oavsett död nu och jag ska kämpa mig fram till nästa checkpoint.

Håller tummarna för att jag slipper möta fler robotar...




Update (kl: 15.10):


Interval 3: Store


Nu har jag tagit mig vidare till den tredje delen. Ju mer jag spelar desto mer inser jag mina svagheter och vad jag måste förbättra för att ta mig vidare. Jag kan nämligen inte sikta. Jag kan ju gömma mig och sikta när jag vet vart fienderna är. Det är jag ypperligt duktig på, det enda det kräver av mig är tålamod. Så att klara av att genomföra följande: springa, reagera, ducka, sikta, skjuta, vända sig om, sikta, skjuta... är ganska främmande för mig.




Update (kl: 15.50):


Jag har stött på ett hinder. Ett hinder i form av en sorts väldigt tåliga zombies... En hel horde av väldigt tåliga zombies faktiskt. Jag vet inte hur jag ska ta mig förbi dem. Jag har tömt magasin efter magasin i dem men den tiden det tar att reload'a mitt vapen är för lång tid för att hålla mig vid liv.

Jag undrar om min taktik bör ändras men jag tycker den tagit mig långt, ryggen mot väggen och skjut allt du ser. Det var ju det där med att hålla koll på siktet, det är en aning frustrerande när jag siktar fel. Det är ju en bra grej att sikta på fienden och inte på golvet, tunnorna eller väggarna. Och ta skydd bakom något, tunnorna jag sköt på kanske. Eller är det tänkt att jag ska smyga förbi? Det tror jag i och för sig inte, jag tror att jag ska sikta bättre. Kanske använda ett nytt vapen...

Det återstår att se.


Ska kolla om datorn hemma klarar spelet för isåfall kan jag spela hemma under helgen.

Av Arweneye - 6 november 2015 13:06

Hamnar inlägget under rätt kategori tro?

Presentation


Anger is a momentary madness so control your passion or it will control you.

...Fotspår...

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2015 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Har du en fråga?

1 besvarad fråga

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se